Projekt Maya / Mayo P1

om_leffe_08Foto: privat
 

”En svensk som bräcker Ferrari!”
Aktuell rapport

 

Historia

”Mayo P1 var ett mästerverk som väckte stor sensation i motormedierna.”
citat: Bilsport nr.1-2 2009

Tillsammans med industridesigner Sune Envall tog Leif fram en supersportbil som satte både de italienska och tyska sportvagnarna på plats.

Allt började med att Sune Envall lämnade in sin MG TC för renovering hos Leif. De upptäckte att de hade en gemensam dröm; att bygga en snygg, snabb och låg supersportbil! Sune skissade på olika varianter i över 1 år innan Leif till slut fastnade för Mayan. Han gillade att formgivningen var enhetlig; de tre vinklade baklyktorna finns också i nosen, och nosens rundning följer med till bakdelen.

Sune och Leif gav projektet ”Maya”, då de tyckte att det kunde vara lite komiskt eftersom mayaindianerna aldrig lyckades uppfinna hjulet. En tysk tidning kallade dock bilen felaktigt för ”Mayo”, och även om Leif och Sune avböjde det namnet, så har det namnet hängt med ändå. Vilket kanske var tur, för på grund av namnet ”Maya” så fick de ett hotelsebrev från Bolivia, med ett krav på att de skulle betala en stor summa pengar ”till regnskogen”. Om de inte betalade skulle ”hemska saker” hända dem. De var alla överens om att det måste ha varit en narkotikakartell som försökte skrämma dem, så för säkerhets skull fick bilen ta namnet ”Mayo”. Men det där med namnet verkar alltid ha varit lite oklart, TV3 utlyste till och med en namntävling i samband med ett repotage om bilen, där de hade hoppats på att hitta något passande. Men ”Maya” eller ”Mayo” är det bilen än idag kallas..

Leif och Sune stog ensamma bakom detta projekt. De fick hjälp från Saab med en del bildelar, men i övrigt var de inte inblandade. För projektet skull startade Leif och Sune bolaget Bifrost.

Bilens låga front, luftintagen framför bakhjulen och dubbelvingen över bakpartiet fanns inte bara där för syns skull, utan för att ge bilen bästa möjliga luftsläpp. Den övre vingen där bak håller rutan ren, medans den nedre ger ökat marktryck. Gummiläppen som satt längst ner på nosen skulle stävja lyftkrafterna. Det gjordes vindtunnelprov på prototyper i skala 1:5 för att se att bilen inte lyfte från sitt underlag, även vid hastigheter runt 300 km/h. Och visst gav det även bilen en snygg profil.

Bilen vimlade av genomtänkta finesser. Den hade bl.a. infällbara backspeglar. ”-Ligger man och marchar i 200, behöver man inte bekymra sig om vad som händer bakom bilen, resonerade Leif.” citat: Aktuell Rapport Dessutom tyckte han inte att det fanns några snygga backspeglar som passade bilen. Den lilla detaljen med backspeglarna sparade också på luftmotståndet, och ökade toppfarten med 3-5 km/h. Sidobackspegeln är infälld tills tändningen slås på, då åker den ut i beredskapsläge. Spegeln kan sedan fällas in manuellt när man kör för att höja toppfarten.

Mayan hade även en annan revolutionerande nyhet, överföringen av gaspådrag och växellägen sköttes hydraliskt med en ny svensk uppfinning som för första gången användes praktiskt i en bil. Växellådan och växelspaken var förbundna med vätskefyllda slangar istället för ett konventionellt, mekaniskt länkage. Växelförarens lägen styrdes av vätsketrycket via ett slags kolvar. Systemet användes bl.a. i militära fordon och skulle ge minimalt glapp och göra växelspaken justerbar i alla möjliga ledder.

Strax bakom föraren satt den mittmonterade motorn; en 2-litersmotor med fyrventilsteknik och turbo. Genom att höja laddtrycket och moderera styrelektroniken ökades effekten upp till 285 hk, vilket gav en topphastighet på bortåt 300 km/h. Den accelererade till 100 km/h på 5,7 sek, och till 200 på 19,3. ( Ferarris Testarossa tog då 19,8 sek på sig upp till 200, vilket Mellberg var väldigt nöjd med.)

”-Vi har ofta suttit i kafferummet på firman och snackat om att bygga en riktig, äkta sportvagn, säger Leif Mellberg. Egentligen mest för att de flesta som görs är så förskräckligt fula!”citat: Dagens Nyheter 21 jan 1991
 

mayo_p1_inprogressFoto: privat
Karossen är gjord helt i plåt, knackad för hand, i 0,7 och 0,9 mm tjock plåt. Inte en enda rak plåtbit går att hitta på bilen. Leif hade bara Sunes skisser att utgå ifrån, han fick själv räkna ut hur det skulle gå till och lösa problem som uppstod under byggets gång.
 

Den kastrullröda färgen på bilen valdes ut och blandades till av Leif själv. Kastrullröd? – Leif föll för färgen efter att ha noterat kulören på frugans bästa potatiskastrull.

 

leffe_mayonFoto: Privat
 

Det planerades att göra en produktion på 20 bilar a´la 1,5 miljoner kr/st. Bilen var en prototyp och tanken var att kunden själv skulle få bestämma hur bilen skulle se ut. Det fanns plats för både 6 och 8 cylindrar i motorutrymmet, så motor, inredning och små karossändringar skulle göra helt enligt kundens önskningar. Även en cabrioletversion av Mayan var planerad. Ingen Maya skulle bli helt lik den andra var tanken!

Redan före mässpremiären hade ett par rika araber fått nys om bilen och visat stort intresse. Men detta var före krigsutbrottet vid Persiska viken, så sedan fick de nog lite annat att tänka på.

Tyvärr blev detta Leifs sista projekt i livet och ingen produktion hann påbörjas.

 

saab_mayo_p1_x4Foton: Privata
 

Källor: Sune Envall, Bilsport nr.1-2 2009, Aktuell rapport -okänt nr, Dagens Nyheter 21 jan 1991, Sörmlands Närtidning nr.11 1990, Motornytt -okänt nr, Teknikens Värld nr.8 1991.
Foton: privat

 

Fakta

Byggd: 1990
Beställare: Bifrost. Leif Mellberg (byggnation), Sune Envall (design).
Pris: 1 500 000 kr (1991)

KAROSS

Tvåsitsig, handgjord i plåt.

MOTOR

Mittmonterad 2,3 liters saab turbo – 4 cyl tvärställd radmotor med 2 överliggande kamaxlar och 4 ventiler per cylinder. 5-lagrad vevaxel. Bränsleinsprutning. Turbo, laddluftkylare.

Kompression: 8,5:1
Borrning/Slag: 90/90 mm
Volym: 2290 cm3
Max Effekt: 285 hk (210kW) vid 5000 r/m.

FORMKURVA

0-100 km/h: 5,7 s
0-200 km/h: 19,3 s
Toppfart: 280-300 km/h (ej testad)

KRAFTÖVERFÖRING

Mittmonterad motor. 5-växlad växellåda från saab, modifierad med en högre växel. Bakhjulsdriven.

MÅTT

Längd/bredd/höjd: 4000/1960/1040 mm
Axelavstånd: 2600 mm
Spårvidd: 1600/1600 mm
Tomvikt: 1100 kg
Bränsletank: 80 liter

HJULUPPHÄNGNING

Spiralfjädring. Individuell upphängning med fjäderben, undre triangellänkar och krängninghämmare fram och bak.

STYRNING

Kuggstång. Servo. 2,3 rattvarv.

HJUL

Fälgbredd 6,5 tum. 16 tum aero-fälgar, Bridgestone-däck 245/40-16 bak, 225/40 VR 16 fram.

BROMSAR

Ventilerade skivor fram och bak. Kretsar diagonalt. P-broms på framhjulen. Egenkonstruerane 4-kolvsok fram.

ELSYSTEM

Generator 1070 W, batteri 60 Ah.

INTERIÖR

Specialanpassad ljusgrått skinn med mockainslag, elstyrda stolar, specialdesignade säten baserade på Recaro. Ratt klädd i mocka. (Interiör från BBB i Västerås).

Källa: Teknikens Värld nr.8 1991 m.fl.

 

maya-bilsportFoto: tidningen Bilsport, publicerad med tillstånd från Bilsport
 

Bilen idag

Det går många rykten om vad som hände med Mayan, bl.a. att den kraschade och brann upp eller att den sålts till en sheijk i Arabemiraten som samlade på unika bilar. Men också att den setts oskadd i Västerås hamnområde och att en advokat i Stockholms-området köpt den.

 

Vet du vart bilen tog vägen? Kontakta mig här! >>>

 

Project_MAYA3Foto: Sune Envall

 

Länkar

All Car Index
Fotogalleri med Maya P1

 

  1. Slår man på bilens reg.nr BBT760 får man upp en svart Saab 900 T16 -84, tillhörande Trollhättans Kommun, avställd 1988.

    • Jo, men jag tror det är en annan bil, har sett det reg.nr på fler av hans bilar. så jag tror det avser EV-1:an i detta fall. Har kontaktat Trollhättans kommun utan att få svar. Men vad jag vet så är det osäkert om prototypen Maya P1 någonsin blev inregistrerad, så den kan nog vara svår att hitta så… :S

Add Comment Register



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*